Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det?  Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra Personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare..

Syftet med studien var att beskriva Personlig assistans, insatsen, yrket och rekryteringssituationen. Personlig assistans syftar till att ge personer med funktionshinder kontroll över det egna livet. En problematisk rekryteringssituation kan medföra att denna möjlighet går förlorad. Metoden som användes var personliga intervjuer samt litteraturstudier. De som intervjuades var politiker från socialnämnden i några av Norrbottens kommuner samt representanter för både kommunala och privata arbetsgivare för personliga assistenter.

Syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan kommunalt och privat arbetsgivaransvar vid Personlig assistans ur ett personalperspektiv. En viktig dimension av assistansyrket är om och i så fall hur kommunen och ett privat assistansbolag skiljer sig åt som arbetsgivare. Arbetsgivarens organisering kan få betydelse för vad de erbjuder de personliga assistenterna i form av exempelvis fortbildning, handledning och annat stöd. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer, vilka har analyserats. Frågeområden som berörts är: yrket Personlig assistans, introduktion och utbildning, handledning, inflytande och påverkansmöjligheter samt anställning.

Personlig assistans är ett ständigt växande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberättigad resonerar när man väljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar på denna fråga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberättigade, varav två har kommunal anordnare och två har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen är till för personalen och att de privata anordnarna är till för de assistansberättigade.

SammanfattningInsatsen Personlig assistans inrättades 1994 i samband med att rättighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gälla. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka kriterier som den enskilde, som på grund av sitt psykiska funktionshinder ingår i 1 § 3 LSS, måste uppfylla för att beviljas insatsen Personlig assistans.I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade måste uppfylla för att beviljas Personlig assistans eller ekonomisk ersättning för sådan.Personlig assistans är främst till för dem som har fysiska funktions¬hinder och/eller ett mycket omfattande hjälpbehov. Det är här diskussionen om psykiskt funktions¬hindrade ska beviljas assistans uppstår. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grund¬lägg¬ande behov rent fysiskt, men är i behov av ?påputtning? eftersom de har problem med att påbörja sysslor i den dagliga livsföringen.

Personlig assistans är en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhällssystem som syftar till att tillgodose våra mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna speglar olika mänskliga behov och inskränkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nå sin fulla potential och uppleva välbefinnande är det avgörande att individens behov tillgodoses. Insatsen Personlig assistans är en del av samhällets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska värdena om bland annat delaktighet och självbestämmande. I detta examensarbete fokuseras på dem som får Personlig assistans genom Luleå kommuns försorg, och är en kvantitativ inventering av tillfredsställelsen av de grundläggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och välbefinnande.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarföräldrar med funktionsnedsatta barn som har Personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker även hur det svenska hjälpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen på funktionsnedsättningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av Personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med föräldrar, handläggare och assistansbolagsföreträdare där fokus legat på informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svårare att tillvarata sina medborgerliga rättigheter på grund av bristande kunskap om det svenska hjälpsystemet samt bristande språkkunskaper. Studien visar även att det kan innebära en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, då det kan förstärka varandra och leda till en än mer komplex situation.

Syftet med vårt examensarbete är undersöka generella utbildningskrav på personliga assistenter. Vi vill också få en ökad förståelse för hur assistenternas arbetsförhållanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi är intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns på ämnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som är berörda av ämnet framför. För att få svar på våra frågeställningar användes en litteraturstudie och genom innehållsanalys och sekundäranalys jämför vi de olika åsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjälp av vår litteraturstudie möjlighet besvara följande frågeställningar; Vad ligger till grund för utformningen av Personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut på personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i så fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden ut? Teorierna vi utgår ifrån är: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

Vi har studerat en laglig rättighet som vissa personer med funktionshinder kan ha en rätt till i Sverige. Dessa rättigheter finns i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vi har studerat de förslag till ändringar som kan komma att ske i insatsen Personlig assistans. Vi har även studerat den föreslagna insatsen personlig service med boendestöd som är tänkt att ersätta en del av insatsen Personlig assistans. Vi frågar oss om dessa insatser, efter en eventuell lagändring, kan anses vara rättigheter samt ingå i en rättighetslag.

Uppsatsen har klarlagt förälderns ansvar enligt 6 kap. 2 § FB samt barnets rätt till Personlig assistans enligt LSS och SFB. I uppsatsen har även undersökts hur begreppet föräldraansvar värderats av domstolen när barn har en funktionsnedsättning. Uppsatsen består av en deskriptiv del där gällande rätt har utretts. Därefter följer en undersökning av domar från kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.

Den som har ett funktionshinder och blir beviljad Personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersättning kan välja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, något privat assistansbolag eller själv anställa sina personliga assistenter.Studiens syfte är att öka förståelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha Personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa ämnet utifrån 4 olika frågeställningar:·         Vilken möjlighet till självbestämmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vänskapsrelationer?·         Hur upplevs det är att ha andra relationer med assistent närvarande?·         Vilka strategier används för att den personliga assistansen ska fungera så bra som möjligt i vardagen? I studien används halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fånga intervjupersonernas upplevelse av att ha Personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och två killar i åldern 18-26 år som alla har Personlig assistans.  Utifrån tidigare forskning fokuserar studien på självbestämmande, självbestämmande när man har Personlig assistans och på funktionshindrades strategier i vardagen.

2009 kom det en regeringsrättsdom som innebar en praxisförändring vid handläggning av Personlig assistans. Domen innebär en mer restriktiv hållning till matsituationen som grundläggande behov vid beslut om rätten till Personlig assistans. Praxisförändringen medförde att fler personer än tidigare förlorade sin rätt till assistansersättning enligt lagen om assistansersättning (SFS 1993:389) (LASS) och blev istället hänvisade till den kommunala hjälpapparaten. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga hur svenska kommuner och stadsdelsförvaltningar hanterar praxisförändringen. Denna uppsats baseras på en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen genomfördes med ett webbaserat enkätprogram.

Syftet med insatsen Personlig assistans är att ge personer med funktionsnedsättningar ökat självbestämmande genom bland annat valfrihet i möjlighet att bestämma vem som ska samordna assistansen. Andelen brukare som anlitar kommunen som arbetsgivare för sin assistans har minskat successivt och brukarna väljer privata anordnare i allt större utsträckning. Syftet med studien var att studera vilka faktorer som påverkar brukarens val av assistansanordnare. Studien genomfördes i två små inlandskommuner i Norrbotten där det genomfördes sju individuella intervjuer med en god man och sex brukare som hade erfarenhet av att ha personlig assistent. Intervjuer genomfördes för att kunna besvara följande forskningsfrågor: Vilken information om sina valmöjligheter får den enskilde när denne har fått insatsen Personlig assistans beviljad? Vilka valmöjligheter har den assistansberättigade inför val av assistansanordnare? Vad påverkar den enskildes val av assistansanordnare? Resultaten av studien visade att kunskap om olika anordnare, information om insatsens innehåll och utformning samt när informationen ges, är av stor betydelse och en förutsättning för att den enskilde ska kunna välja det alternativ som stämmer överens med dennes behov och önskemål.

The purpose with this study was to investigate how parents experience their situation in life, having personal assistance at home to support their small children with disabilities. Different areas were investigated. What made them apply for personal assistance? How does the support affect the family and their parenthood? What would it mean if their children would not have personal assistance? The study was made using a qualitative method and the material was gathered through interviews. A combination of symbolic interactionism and system theory were used as theoretical perspectives.

Personal assistants ' descriptions of their own professional role are usually removed for the benefit of users ' description of the profession. The purpose of this study is to investigate how the assistants perceive their profession by providing assistants a possibility to talk about their experiences of the profession. Data has been collected by twelve interviews with active working personal assistants aged 22-57 years. Assistants interviewed have different experiences and working with people with various disabilities. The method used is a qualitative method with a narrative analysis method, where the twelve interviews have been merged into four fictional stories.